Gonzalo Abella, presidentkandidat för vänsterpartiet Unidad Popular i årets val i Uruguay.

Uruguays nya vänsterparti tar ett mandat

 

TEGUCIGALPA / 2014-11-02 / I valet till president och parlament dök ett nytt parti upp och vann ett mandat till parlamentet; Unidad Popular (UP). Flamman har talat med Gunnel Lindblom som bor i Uruguay sedan 30 år och är ansluten till UP.

– Vi började egentligen kampanjen i mars-april 2012. Vår presidentkandidat Gonzalo Abella åkte bokstavligen runt hela landet minst tre gånger. Färdmedlen var buss, kamrater som har kört honom, ibland på moppe. Han har sovit och ätit hemma hos folk. Ofta har mötena hållits i hemma hos folk, säger Gunnel när Flamman talar med henne.

Hon uppger att inom partiet återfinns sex olika rörelser. Det centrala valrådet ställde en massa byråkratiska krav och till slut enades man om valbeteckningen Asamblea Popular (AP).

Men det går inte att missta på glädjen när vi pratar med Gunnel. Jag känner henne sedan slutet av 1970- och början av 1980-talet i Järfälla kommun utanför Stockholm där vi båda bodde. Där var hon aktiv i solidaritetsarbetet för Kuba och Latinamerika. Och på den vägen blev det. Efter att militärdiktaturen hade lämnat in, reste Gunnel och hennes dåvarande man till/baka till Uruguay.

Varför ett vänsterparti till?

 

Vad är det då som gör att det år 2006 uppstod ett nytt vänsterparti i Uruguay vid sidan Frente Amplio där även det historiska kommunistpartiet och delar av den gamla gerillarörelsen Tupamaros återfinns?

– Ingen av de traditionella partierna är emot mega-projekten som etableras i Uruguay och som plundrar landet. Sedan 2008 har de etablerade företagen fått en skattefrihet på tio miljarder dollar i frihandelszonerna. Uppskattningsvis 40 procent av jorden har sålts ut. Med andra ord; de (regeringarna) säljer bokstavligen ut landet till det spekulativa kapitalet och imperialismen.

Hon tar den avslutande valrörelsen som exempel på politikens urvattning, en urvattning som kan stå som exempel för hela Latinamerika. Allt mer av valrörelsen förläggs till TV. Politikens innehåll personifieras i stället för att ifrågasättas.

– Valrörelsen präglades av en total brist på konkreta idéer, förslag och debatter. Alla kritiserade resultaten i utbildningssektorn, men ingen lade konkreta förslag. Sjukvården är på den privata sidan urusel, fast de får nästan alla pengar som de tar in. På den offentliga sidan är situationen katastrofal. De traditionella partierna hackade på varandra om det var fördel att vara ung eller gammal.

Miljö- och utrikespolitik

 

Men hon trycker även på miljöfrågan och hur alla de tidigare regeringarna har överlämnat enorma arealer till gruvbolag. Eller de finska och svenska cellulosaföretagen UPM respektive Stora Ensö. De anklagas av miljörörelsen i Uruguay för stora miljöbrott som plantering av tiotusentals hektar snabbväxande vattenslukande eukalyptusträd. Också enorma jordarealer som brukas av argentinska och brasilianska sojaproducenter blir skattebefriade i Uruguay.

”Mot den imperialistiska interventionen, Ut Ur Syrien”!
kräver UP och kritiserar regeringen Tabare Vazquez (2006-2010)
som deltog i militärmanövrar under befäl av USA:s Sydkommando,
manövrar som Vazquez och Frente Amplio alltid kritiserade
när de inte var i regeringsställning.

Men även utrikespolitiken är en avgörande fråga för uppkomsten av ett nytt vänsterparti:

– Uruguay har ansökt om medlemskap i Stilla Havsalliansen som ses som ett direkt svar från USA mot ALBA, både handelsmässigt som på längre sikt militärt. Regeringen är för en orättfärdig frihandel med EU. Alla partier är sionistvänliga och säger att “Israel har rätt att försvara sig mot Hamasterrorn”. Politiken gentemot Kuba, Venezuela kan skilja. Frente Amplio använde de tusentals ögonoperationerna som kubanska läkare och sjuksköterskor genomförde i sin valpropaganda.

De sociala rörelsernas roll

 

Det är bakgrunden, menar Gunnel, till bildandet av det nya partiet. Det strävar till att kanalisera den kritik som de breda sociala rörelserna i Uruguay för fram men sällan nämns i medierna, än mindre i de internationella nyhetsbyråernas rapportering.

Uruguay går till den andra valomgången den 30 november för att definiera president för de kommande fyra åren. Frontens Tabare Vazquez är huvudfavorit med sina 46 procent i den första valomgången. Mot sig har han den rena högerns kandidat som inte tros ha någon chans. Frente Amplio vann också egen majoritet i parlamentet i den första valomgången.

Dick Emanuelsson

La pareja presidencial del Frente Amplio, Tabare Vázquez y Raúl Séndic

Incertidumbre ante a las elecciones éste domingo en Uruguay

Por Dick Emanuelsson

Audio: https://app.box.com/s/v7uvli6ucbmvy2uzqgxz

TEGUCIGALPA / 2014-10-23 / Uruguay elige este domingo presidente y diputados al parlamento. El actual gobierno de Frente Amplio es favorito pero todo indica que será una segunda vuelta.

Gerardo Rey con el heroe nacional Jose Artigas en fondo.

Hablamos con Gerardo Rey, secretario político del Frente Amplio, que dice ser optimista ante el resultado y agrega que el saliente gobierno del presidente del Frente, ´Pepé Mujica, fue aprobado por más de 65 por ciento de la población uruguaya.

Pero ¿cómo ve la perspectiva ante unas elecciones en donde la derecha uruguaya se ha reagrupado y recuperado algo de su fuerza anterior?

– Todos los indicadores económicos, sociales e indicadores que tiene que ver con la vida de la población han sido muy favorables a los dos gobiernos de Frente Amplio. Lo que hoy estamos decidiendo pocos días antes de las elecciones es si ¿confirmamos el rumbo estratégico que ha tenido el país que tiene crecimiento con desarrollo sustentable e inclusión, o volvemos a la receta del pasado?

Temperatura a media

El médico y socialista Tabare Vázquez ha sido postulado como candidato presidencial del Frente Amplio. Ganó la presidencia el 2005. Lo que uno ve es que no provoca tanto entusiasmo, sobre todo en la base del frente, como en las dos campañas presidenciales anteriores. Y Rey esta consciente de esa situación.

– Al interior del país hay un entusiasmo muy grande. Tal vez en la capital hay un menor fervor político si se compara como en otras elecciones. Pero hay una. . .  Uruguay se caracteriza por alta participación en política.

Sobre la plataforma política electoral del Frente y de Tabare Vázquez, Gerardo Rey subraya una política económica que puede seguir dando crecimiento pero mejorando las desigualdades. Menciona que los dos gobiernos del frente han logrado sostener un crecimiento al mismo tiempo que ha podido sostener y mejorar los salarios, las pensiones y las inversiones y gastos sociales. Los tres ejes han sido; salud, educación y seguridad ciudadanía.

Tres ejes

– La campaña del Frente Amplio esta planteada de ir hacia adelante, proponernos nuevas metas a partir de todo lo que hemos cambiado.

Se trata, mejor dicho, consolidar paso por paso lo obtenido pero basado en el crecimiento económico. Menciona el secretario político del Frente del sector energético, donde el gobierno ha hecho, según Rey, grandes inversiones en las fuentes renovables no convencionales como eólica y biomasa.

– Hay un compromiso (del FA) de aumentar significativamente el presupuesto de la educación para el tercer gobierno de Frente Amplio.

 

El presidente Mujica

”El presidente guerrillero”

Si el presidente ´Pepe´ Mujica es bien “informal” en sus declaraciones, el candidato actual a la presidencia por el frente es mucho menos accesible. Es más reservado y es conocido que pertenece la corriente de la derecha interna del frente. Hizo una fuerte resistencia y manipulaba el tema de aborto, tanto internamente en el Frente Amplio como en el parlamento uruguayo. Había amplios sectores que no querían que el miembro del partido socialista uruguayo asumiera la candidatura del frente para la presidencia.

La oposición

El principal contrincante de Vázquez es Luis Alberto Aparicio Alejandro Lacalle Pou (Sic!), nacido el 1973, solo un mes del golpe militar (junio 1973). Viene de la clásica familia politiquera de la oligarquía latinoamericana que en este caso es la familia Lacalle. Su padre, con el mismo nombre y apellido, fue presidente 1990-1995.

Luis Alberto Aparicio Alejandro Lacalle Pou

Lacalle Pou representa el Partido Nacional que fue fundado en 1836 y que ha rotado en el poder con el Partido Colorado. En las encuestas Lacalle obtiene 33 por ciento mientras los colorados registran solo 15 por ciento.

Pero Lacalle Pou es un político joven e inteligente. Y como muchos líderes de la derecha se viste con un ropaje de izquierda. No niega a las reformas sociales y el éxito económico durante los dos periodos de gobierno del Frente Amplio. Pero para ganar votos dice que mejorará las reformas que no fueron ejecutadas adecuadamente. Se presenta como un hombre que evita la confrontación política lo que quiere decir que su contrincante sí es un hombre de peleas.

Éste domingo veremos el resultado.

Dick Emanuelsson

Presidentkandidaterna Tabaré Vazquez och Raul Sendic (vice) med orden:

”Uruguay går inte att stoppa”.

Osäkert i söndagens val i Uruguay

Uruguay går till val på söndag och utgången är oviss. Den sittande vänsterregeringen Frente Amplio (den Breda Fronten) är favorit men det är osäkert om den får majoritet i parlamentet.

Intervju (spanska) i audio:
https://app.box.com/s/v7uvli6ucbmvy2uzqgxz

Frontens presidentkandidat Tabare Vazquez ställer upp för andra gången och är också favorit men allt tyder på att det blir en andra valomgång.

Gerardo Rey, politisk sekreterare i Frente Amplio.

– Vi strävar till att vinna parlamentarisk majoritet för att kunna gå vidare med Frontens politiska program. Vi arbetar mycket hårt för att den målsättningen ska uppfyllas.

Det säger Gerardo Rey, politisk sekreterare och medlem av den högsta ledningen i Frente Amplio, till Flamman.

“Gerillapresidenten” får godkänt

Hur ser fem års politiskt och ekonomiskt saldo ut för president Mujica, före detta ledare för Tupamarosgerillan som tillbringade 13 år i fängelset under den uruguayanska militärdiktaturen?

– Den senaste opinionsundersökningen visar att Uruguays folk har gett Mujica klart godkänt. Mer än 65 procent av befolkningen anser att hans regering har skött sig bra. Alla sociala och ekonomiska indikationer för human och mänsklig utveckling visar uppåt. Livskvalitén har förstärkts märkbart. Vad som nu står på spel är frågan om vi bekräftar och fortsätter denna strategiska politik som regeringen har fört, eller, om vi ska gå tillbaka till tiden innan Frontens regeringsinnehav 2005.

Presidentbilen model 1987. . .

“President-Bubblan” anno 1987

´Pepe´ Mujica valdes till president 2010 och sänkte sin lön med 90 procent. Han har gjort sig till en världskändis som den “enkle presidenten” som fortsätter att bo på sin lilla bondgård norr om huvudstaden och som själv kör sin gamla volkwagnsbubbla från 1987 till presidentpalatset.

Och där finns historien om när Mujica anlände första gången efter presidentinstallationen och körde in med sin “bubbla” på palatsets parkeringsplats men som stoppades av vakten vid porten.

– Hur länge tänker du stanna, frågade vakten.

– I fem år, om ingen kastar ut mig innan, svarade Mujica utan att röra en min.

. . .  och Obamas, en Cadillac anno 2014.

Omtvistad presidentkandidat

2005 vann socialisten och läkaren Tabare Vazquez presidentposten för Frente Amplio. Han är mer “politiker” och reserverad. Hans kandidatur föll inte väl ut i Frontens vänsterströmning.

Jorge Zabalza, före detta Tupamarosledare.

Jorge Zabalza, en förre detta Tupamaroskamrat till Mujica som tillbringade 13 år i fängelset tillsammans med dagens president, gick för två veckor sedan ut och uppmanade uruguayanerna till att rösta blankt. Han menar att Frontens regeringspolitik har gynnat det transnationella kapitalet, ingått allianser mer med Pentagon och dess militära Sydkommando. I stället borde Uruguay delta mer aktivt i den latinamerikanska integrationen, lett av Venezuela. Under Tabare Vazquez´ regering (2005-2010) skrev Uruguay under ett frihandelsavtal med USA i stället för att ansluta Uruguay till ALBA. Tabare Vazquez har varit en konsekvent motståndare till abortlagstiftningen i parlamentet.

Och Gerardo Rey är medveten om den svaga länken i årets val.

– Inne i landet är entusiasmen stor. Men du har rätt i att det i huvudstaden (där 1,8 av Uruguays 3,4 miljoner invånare lever) kanske ivern och känslan inte är lika stark som i de tidigare valen, säger Rey diplomatiskt.

Fortsatt reformpolitik

Vilka är då de viktigaste politiska frågorna som Tabare Vazquez går till val på, frågar jag FA-ledaren.

– En ekonomisk politik med tillväxt som jämnar ut ojämlikheten. För första gången har en regering kunnat höja både löner, pensioner och sociala investeringar som gynnat den stora majoriteten. Vi ställer också sjukvård, utbildning och trygghet och säkerhet för medborgarna i förgrunden. 

Oppositionen

Vazquez huvudmotståndare är Luis Alberto Aparicio Alejandro Lacalle Pou (Sic!), född 1973, bara en dryg månad efter militärkuppen. Han kommer från den klassiska politikerfamiljen Lacalle och hans far, med samma namn, var president 1990-1995.

Högerns Luis Alberto Aparicio Alejandro Lacalle Pou.

Lacalle Pou representerar det kristdemokratiska högerpartiet Partido Nacional som grundades redan 1836 och som växlade vid makten med Partido Colorado, liberalt högerparti, fram till 2005. I opinionsundersökningarna får Lacalle 33 procent medan Coloradopartiet får 15 procent.

Lacalle Pou är en skicklig politiker och likt dagens högerledare ikläder han sig många gånger en vänsterprofil. Han förnekar inte de stora sociala reformerna och den ekonomiska framgången under två perioder av Frontens regeringsinnehav. Men för att vinna röster säger han att han ska “förbättra de reformer som inte genomfördes på ett bra sätt”. Han framställer sig också som en man som undviker “politisk konfrontation”, vilket i klartext betyder att Fronten står för en sådan politik.

Dick Emanuelsson

Läs mer:
Uruguays president accepterar att ta emot fem Guan... 

REPORTAGEURUGUAY (1-2):27 juni 1973:Militärkupp F...

REPORTAJE URUGUAY: 27 de Junio de 1973: Golpe Militar...
 

Uruguays president accepterar att ta emot fem Guantanamofångar

 

TEGUCIGALPA / 2014-03-29 / Uruguays president ´Pepe´ Mujica har accepterat att ta emot fem Guantanamofångar. Mujica, som satt 13 år i den uruguayanska militärdiktaturens fängelser, vet vad det innebär att bli torterad och isolerad från omvärlden.

På den militärbas i provinsen Guantanamo, som blev resultatet efter att USA hade deklarerat krig mot den då redan besegrade spanska kolonialmakten 1898, och som en nickedocksregering i Havanna överlämnade till de amerikanska ockupanterna i det så kallade Plattadmentavtalet 1903, finns det fortfarande 155 krigsfångar utan några som helst mänskliga eller juridiska rättigheter, säger till Flamman Emilio Marin, uruguayansk journalist

– Det är en framgång att Mujica tar emot de fem. Men när ska Obama uppfylla sitt löfte om att stänga koncentrationslägret?

”USA-imperialismens maktmissbruk”

Den uruguayanske presidenten är efter Raul Sendic den kanske mest kände gerillaledaren från den urbana Tupamarosgerillan som opererade mellan 1960-talet och till en början av 1970-talet. 1989 anslöt den sig till den breda fronten, Frente Amplio. De 13 åren i fängelsehålor och tortyrkammare markerade Mujica för resten av livet, politiskt och personligt. Utan tvekan är dessa bittra erfarenheter utmärkta referenser för Mujica när han tog beslutet den 20 mars att ge politisk asyl åt fem av de fångar i Guantanamo som har suttit tolv på en liten plats som USA stal från Kuba 1903.

– Vi har kritiserat och fortsätter att kritisera USA-imperialismen för maktmissbruk både här som där. Men inför uppgiften att avsluta en skam, inte bara för USA utan för mänskligheten, erbjuder Uruguay en hjälpande hand. Det är redan 18 länder som bidrar med liknande samarbete och det är 89 fångar utan anklagelser eller dom som har lämnat eller står i begrepp i att lämna Guantanamo, sa Mujica till den kubanska nyhetsbyrån Prensa Latina den 20 mars.

En vanlig tortyrmetod av politiska fångar under militärdiktaturens Uruguay (1973-1985).

Sett varken domare eller åklagare

I radiostationen Radio M24, där Mujica har programmet “Habla el presidente”, Presidenten har ordet, bredde han på med ytterligare uppgifter och svidande vidräkning för en av mänsklighetens värsta händelser, koncentrationslägret som fortfarande existerar mitt framför den internationella opinionens ögon utan att regeringschefer i den så kallade “I-världen” rycker på ögonbrynen.

– Det finns 120 personer som är fångar sedan 13 år. De har inte sett vare sig domare eller åklagare. USA:s president säger att han vill göra sig av med problemet men USA-senaten ställer 60 krav. Inför det faktumet har han bett en massa länder om de kan ge en fristad till några av dessa fångar. Och jag sa ja till honom (Obama), uppgav Mujica.

Emilio Marin menar att Obama borde uppfylla sitt vallöfte 2008 och stänga fånglägret. Men han pekar också två motsägelsefulla aspekter som dyker upp för Uruguays presiedent. Den första handlar om fångarnas mänskliga rättigheter som kräver en lösning liknande den Mujica själv fick när han frigavs efter i en amnesti 1985. Folket besegrade militärdiktaturen som hade ställt frågan i en folkomröstning om sin fortsatta existens eller ett överlämnande av makten till civila.

– Den andra aspekten är Obamas ansökan hos ett 20-tal av världens regeringar om de kan ta emot ett antal fångar som fängslats på olaglig grund. Det är inte den bästa lösningen, varken politiskt eller juridiskt. Men sett ur ett mänskligt perspektiv för dessa fångar så är den att föredra. De friges och anländer som politiska flyktingar och får möjligheten som sådana att ta dit sina familjer. Alternativt är att fortsätta i ett omänskligt ökänt fängelse, menar Marin.

Fyra syrier och en palestinier

Högeroppositionen, via Partido Nacional och parlamentsledamoten Luis Lacalle Pou, har ifrågasatt Mujicas beslut. Den menar att presidenten sätter den nationella säkerheten på spel genom att ge skydd åt personer som anklagas för terrorism. Utrikesministern Luis Almagro talade inför parlamentet där han bland annat framförde samma information som USA hade gett Uruguays regering över innehållet i personakterna över de fem fångarna. De är fyra syrier och en palestinier och ingen av de fem har registrerats för terrorism. Utrikesministern appellerade till parlamentsledamöterna och påminde dem om Uruguays egen historia som tog emot många republikaner efter det spanska inbördeskriget men också den nära halva miljon uruguayaner som tvingades i exil efter militärkuppen i juni 1973.

Parlamentsledamöterna ifrågasatte om inte Mujica hade krävt något av Obama i gengäld för de fem fångarna. Några dagar senare svarade Mujica:

Släpp ”De Fem” kubanerna

– Vi har inga betänkligheter i att be USA-regeringen att göra allt som står i dess makt för att frige dessa 2-3 kubanska fångar som är fängslade sedan många år (15 år), för de utgör också en skam (för USA).

Vad Mujica talade om var de så kallade “Los Cinco”, de fem kubanska antiterroristerna som lyckades infiltrera den kubansk-amerikanska maffian i södra Florida som sedan 1959 konspirerar och utför terroristattentat mot Kuba eller kubanska representanter. I stället för att ge dem ett erkännande, greps och fängslades de fem, trots att det varken påträffades vapen, datorer med innehåll om spionage och dylikt. Två har frigetts men de övriga har livstidsstraff, en har två livstidstraff plus 15 år.

Donerar 90% av lönen

Den lille uruguayanske presidenten, som donerar 90 procent sin presidentlön till “humanitära ändamål”, kör själv sin gamla Volksvagnsbubbla från sin lilla lantgård till presidentpalatset varje morgon. Han är som ett litet politiskt dynamitpaket med ett stort inflytande på övriga latinamerikanska statschefer.

Inför det faktumet kunde John Kerry inte annat än att erkänna Mujica nyligen som “en stor regional statschef”. En annan sak är om USA tar hänsyn till Mujicas förslag om att frige de tre kubanerna i USA. För i Miami rasar USA-kubanerna. De säger att Mujica samordnar sin “plan” efter att ha sammanstrålat med Kubas president Raul Castro under Celacs konferens i Havanna i januari i år.

Dick Emanuelsson