TEGUCIGALPA / 2014-03-29 / Uruguays
president ´Pepe´ Mujica har accepterat att ta emot fem Guantanamofångar. Mujica,
som satt 13 år i den uruguayanska militärdiktaturens fängelser, vet vad det innebär
att bli torterad och isolerad från omvärlden.
På
den militärbas i provinsen Guantanamo, som blev resultatet efter att USA hade
deklarerat krig mot den då redan besegrade spanska kolonialmakten 1898, och som
en nickedocksregering i Havanna överlämnade till de amerikanska ockupanterna i
det så kallade Plattadmentavtalet 1903, finns det fortfarande 155 krigsfångar
utan några som helst mänskliga eller juridiska rättigheter, säger till Flamman
Emilio Marin, uruguayansk journalist
– Det är en framgång att Mujica tar emot de fem. Men när
ska Obama uppfylla sitt löfte om att stänga koncentrationslägret?
”USA-imperialismens maktmissbruk”
Den uruguayanske presidenten är efter Raul Sendic den
kanske mest kände gerillaledaren från den urbana Tupamarosgerillan som
opererade mellan 1960-talet och till en början av 1970-talet. 1989 anslöt den
sig till den breda fronten, Frente Amplio. De 13 åren i fängelsehålor och
tortyrkammare markerade Mujica för resten av livet, politiskt och personligt.
Utan tvekan är dessa bittra erfarenheter utmärkta referenser för Mujica när han
tog beslutet den 20 mars att ge politisk asyl åt fem av de fångar i Guantanamo
som har suttit tolv på en liten plats som USA stal från Kuba 1903.
– Vi har kritiserat och fortsätter att kritisera USA-imperialismen
för maktmissbruk både här som där. Men inför uppgiften att avsluta en skam,
inte bara för USA utan för mänskligheten, erbjuder Uruguay en hjälpande hand.
Det är redan 18 länder som bidrar med liknande samarbete och det är 89 fångar
utan anklagelser eller dom som har lämnat eller står i begrepp i att lämna
Guantanamo, sa Mujica till den kubanska nyhetsbyrån Prensa Latina den 20 mars.
 |
| En vanlig tortyrmetod av politiska fångar under militärdiktaturens Uruguay (1973-1985). |
Sett varken domare eller åklagare
I radiostationen Radio M24, där Mujica har programmet “Habla
el presidente”, Presidenten har ordet, bredde han på med ytterligare uppgifter
och svidande vidräkning för en av mänsklighetens värsta händelser,
koncentrationslägret som fortfarande existerar mitt framför den internationella
opinionens ögon utan att regeringschefer i den så kallade “I-världen” rycker på
ögonbrynen.
– Det finns 120 personer som är fångar sedan 13 år. De
har inte sett vare sig domare eller åklagare. USA:s president säger att han
vill göra sig av med problemet men USA-senaten ställer 60 krav. Inför det
faktumet har han bett en massa länder om de kan ge en fristad till några av
dessa fångar. Och jag sa ja till honom (Obama), uppgav Mujica.
Emilio
Marin menar att Obama borde uppfylla sitt vallöfte 2008 och stänga fånglägret.
Men han pekar också två motsägelsefulla aspekter som dyker upp för Uruguays
presiedent. Den första handlar om fångarnas mänskliga rättigheter som kräver en
lösning liknande den Mujica själv fick när han frigavs efter i en amnesti 1985.
Folket besegrade militärdiktaturen som hade ställt frågan i en folkomröstning
om sin fortsatta existens eller ett överlämnande av makten till civila.
– Den
andra aspekten är Obamas ansökan hos ett 20-tal av världens regeringar om de
kan ta emot ett antal fångar som fängslats på olaglig grund. Det är inte den
bästa lösningen, varken politiskt eller juridiskt. Men sett ur ett mänskligt
perspektiv för dessa fångar så är den att föredra. De friges och anländer som politiska flyktingar och får
möjligheten som sådana att ta dit sina familjer. Alternativt är att fortsätta i
ett omänskligt ökänt fängelse, menar Marin.
Fyra syrier och en palestinier
Högeroppositionen, via Partido Nacional och
parlamentsledamoten Luis Lacalle Pou, har ifrågasatt Mujicas beslut. Den menar
att presidenten sätter den nationella säkerheten på spel genom att ge skydd åt
personer som anklagas för terrorism. Utrikesministern Luis Almagro talade inför
parlamentet där han bland annat framförde samma information som USA hade gett
Uruguays regering över innehållet i personakterna över de fem fångarna. De är
fyra syrier och en palestinier och ingen av de fem har registrerats för
terrorism. Utrikesministern appellerade till parlamentsledamöterna och påminde
dem om Uruguays egen historia som tog emot många republikaner efter det spanska
inbördeskriget men också den nära halva miljon uruguayaner som tvingades i exil
efter militärkuppen i juni 1973.
Parlamentsledamöterna ifrågasatte om inte Mujica hade
krävt något av Obama i gengäld för de fem fångarna. Några dagar senare svarade
Mujica:
Släpp ”De Fem” kubanerna
– Vi har inga betänkligheter i att be USA-regeringen att
göra allt som står i dess makt för att frige dessa 2-3 kubanska fångar som är
fängslade sedan många år (15 år), för de utgör också en skam (för USA).
Vad Mujica talade om var de så kallade “Los Cinco”, de
fem kubanska antiterroristerna som lyckades infiltrera den kubansk-amerikanska
maffian i södra Florida som sedan 1959 konspirerar och utför terroristattentat
mot Kuba eller kubanska representanter. I stället för att ge dem ett
erkännande, greps och fängslades de fem, trots att det varken påträffades
vapen, datorer med innehåll om spionage och dylikt. Två har frigetts men de
övriga har livstidsstraff, en har två livstidstraff plus 15 år.
Donerar 90% av lönen
Den lille uruguayanske presidenten, som donerar 90
procent sin presidentlön till “humanitära ändamål”, kör själv sin gamla
Volksvagnsbubbla från sin lilla lantgård till presidentpalatset varje morgon.
Han är som ett litet politiskt dynamitpaket med ett stort inflytande på övriga
latinamerikanska statschefer.
Inför det faktumet kunde John Kerry inte annat än att
erkänna Mujica nyligen som “en stor regional statschef”. En annan sak är om USA
tar hänsyn till Mujicas förslag om att frige de tre kubanerna i USA. För i
Miami rasar USA-kubanerna. De säger att Mujica samordnar sin “plan” efter att
ha sammanstrålat med Kubas president Raul Castro under Celacs konferens i
Havanna i januari i år.
Dick
Emanuelsson
